-68-
http://SPEEDll.bilddagboken.se
Följ mitt liv där.
Fullspeckat med
* Fölbilder
* Hästbilder
* Djurbilder
* Live-bilder
* Friends-bilder
(allt 100% IRL)
och aktuell uppdatering av mitt liv dagligen.
adda och jag godkänner dig
Riskera att inget missa, bevaka redan idag!
(Anonym bevakning godkännes ej)
-67-
Min blogg har verkligen legat nere ett bra tag nu, fy skäms på mig!
Detta betyder inte att jag lagt ner bloggen eller att jag tröttnat på några sätt.
Anledningen är att det har varit hemskt mycket att göra samt att jag håller igång min bdb. På något sätt känns det så mycket skönare att ha full koll på sina läsare. Samt att blogga till bilder. Få mängder med kommentarer och få det man vill ha sakt framfört till människor som lyssnar, förstår och för en dialog.
Så ni som klagar på det kan köra upp FC någonstans, huu avskyr den sidan, oftast är det där de som klagar på bdb hänger :S
Ja vad har hänt sedan sist nu, ja asså det är sjukt mycket. Jag har hunnit bo lite på sjukan. Jag har nog sveriges dåligaste imunförsvar, så när jag blir sjuk, blir jag döds sjuk :/
Det har också blivit tillökning i stallet ett underbart stoföl som föddes i natt så har vakat och varit uppe i en massa timmar, något en normal människa inte skulle palla. Men jag är ju inte normal så xD
Det har också blivit tillökning här hemma i mängder. Mer om det kan ni läsa på min hemsida.
Börjat packa ihop det mesta på Idagård nu också, nostalgi när man finner alla gamla saker. Det kommer bli så otroligt skönt när allt är över med det där. Men det känns som det är en evighet kvar. Ibland önskar man bara att allt kunde brinna ner till grunden. Men ändå inte. Det kommer kännas bra-dåligt-lyckligt-konstigt. Ny tid, nya möjligheter. Det är väl så man ska se det som. Det är ett nytt kapitel i livet eller läste vi precis ut boken och ska börja på en ny nu?
Jag vill emigera, men ändå älskar jag värmland. Eller inte värmland-värmland utan Kil. Ja för den som inte provat ett liv här vet inte vad jag snackar om. Det är så fördomsfullt att folk kallar det raggar håla. Det är en by som är mkt natur nära. Här står tiden stilla, ingen stress, man har nära till allt och man är fri. Jag skulle aldrig klara mig utan att känna mig fri. Jag får göra precis som jag vill. Det är livet. Jag lovar dig, den dagen du är fri så är du lycklig. Ett liv utan plikter, ett liv där huvudrollen är du. Då kan man börja kalla det liv.
Så för er som vill följa mitt vilda liv från punkt till prick får gärna adda mig på bdb.
[email protected]
Detta betyder inte att jag lagt ner bloggen eller att jag tröttnat på några sätt.
Anledningen är att det har varit hemskt mycket att göra samt att jag håller igång min bdb. På något sätt känns det så mycket skönare att ha full koll på sina läsare. Samt att blogga till bilder. Få mängder med kommentarer och få det man vill ha sakt framfört till människor som lyssnar, förstår och för en dialog.
Så ni som klagar på det kan köra upp FC någonstans, huu avskyr den sidan, oftast är det där de som klagar på bdb hänger :S
Ja vad har hänt sedan sist nu, ja asså det är sjukt mycket. Jag har hunnit bo lite på sjukan. Jag har nog sveriges dåligaste imunförsvar, så när jag blir sjuk, blir jag döds sjuk :/
Det har också blivit tillökning i stallet ett underbart stoföl som föddes i natt så har vakat och varit uppe i en massa timmar, något en normal människa inte skulle palla. Men jag är ju inte normal så xD
Det har också blivit tillökning här hemma i mängder. Mer om det kan ni läsa på min hemsida.
Börjat packa ihop det mesta på Idagård nu också, nostalgi när man finner alla gamla saker. Det kommer bli så otroligt skönt när allt är över med det där. Men det känns som det är en evighet kvar. Ibland önskar man bara att allt kunde brinna ner till grunden. Men ändå inte. Det kommer kännas bra-dåligt-lyckligt-konstigt. Ny tid, nya möjligheter. Det är väl så man ska se det som. Det är ett nytt kapitel i livet eller läste vi precis ut boken och ska börja på en ny nu?
Jag vill emigera, men ändå älskar jag värmland. Eller inte värmland-värmland utan Kil. Ja för den som inte provat ett liv här vet inte vad jag snackar om. Det är så fördomsfullt att folk kallar det raggar håla. Det är en by som är mkt natur nära. Här står tiden stilla, ingen stress, man har nära till allt och man är fri. Jag skulle aldrig klara mig utan att känna mig fri. Jag får göra precis som jag vill. Det är livet. Jag lovar dig, den dagen du är fri så är du lycklig. Ett liv utan plikter, ett liv där huvudrollen är du. Då kan man börja kalla det liv.
Så för er som vill följa mitt vilda liv från punkt till prick får gärna adda mig på bdb.
[email protected]
-66-
Kanske dags för mig att uppdatera lite, har ju legat på latsidan nu ett tag.
Ibland händer det så mycket att man helt enkelt inte orkar skriva allt. Men jag ska verkligen försöka bli bättre med detta. Som sakt nu är klockan ganska mycket, jag har fått mer mediciner för min nattliga ångest och hör och häpna jag sitter och gäspar nu. Kanske dags att gå och sova?
Vad ska man säga, jag har fått två dubbel ökning av min icka favvorit Sobril, jag gillar inte denna, jag vet igentligen inte varför, men det var nog det som hände. Den är liksom läskig. Sen har jag fått en ökning på propavanen så jag är helt avtrubbad nu. Provade att spela ett spel förut och ögonen orka inte hänga med så de ger nog en verkan. Men nu ska jag iallafall prova lägga mig i sängen och se om jag kan sova och sova heeela natten. Det är liksom som allt fortfarande sitter kvar i mig att gå inte och lägg dig, nästan som en lite skräck. Jag måste verkligen övervinna, det är mycket jag ska övervinna. Men under dagtid är min säng min borg, nu gäller det för mig att se till att den är min borg på natten också. Så nu ska jag krypa ner i sängen som min älskade son redan har värmt upp :)
Sov gott alla där ute också :)
Ibland händer det så mycket att man helt enkelt inte orkar skriva allt. Men jag ska verkligen försöka bli bättre med detta. Som sakt nu är klockan ganska mycket, jag har fått mer mediciner för min nattliga ångest och hör och häpna jag sitter och gäspar nu. Kanske dags att gå och sova?
Vad ska man säga, jag har fått två dubbel ökning av min icka favvorit Sobril, jag gillar inte denna, jag vet igentligen inte varför, men det var nog det som hände. Den är liksom läskig. Sen har jag fått en ökning på propavanen så jag är helt avtrubbad nu. Provade att spela ett spel förut och ögonen orka inte hänga med så de ger nog en verkan. Men nu ska jag iallafall prova lägga mig i sängen och se om jag kan sova och sova heeela natten. Det är liksom som allt fortfarande sitter kvar i mig att gå inte och lägg dig, nästan som en lite skräck. Jag måste verkligen övervinna, det är mycket jag ska övervinna. Men under dagtid är min säng min borg, nu gäller det för mig att se till att den är min borg på natten också. Så nu ska jag krypa ner i sängen som min älskade son redan har värmt upp :)
Sov gott alla där ute också :)
-65-
Jag kanske ska ta upp detta med bloggning igen, det har ju varit en tids uppehåll nu pga något jag kallar en familje tragedi. Närmare inpå vill jag inte gå.
Som ni ser nu står det att jag är 25 år nu, japp precis fylda. Jag fick allt jag önskade och en riktigt stor överraskningsfest. Lyckligare kan ingen vara. Sen bar det iväg i en resa till k-hamn. Riktigt härligt. Bada i badhuset, var på bio, gick på stan och bara njöt av livet. I Lördags hade jag fest för mina vänner och det blev qrosing, närmare ska jag inte gå in på det. Men RIKTIGT kul var det.
25 år, ja det är gammalt, en del säger att det är den bästa tiden i sitt liv, andra säger att det är nu livet tar en vändning. När jag var 17 år bestämde jag mig för att jag inte skulle bli en dag över 25. Detta har gjort att jag verkligen brottas med mig själv och mitt inre, jag är nu i skrivandes stund 4 dagar över tid. Jag vet att många kommer att skriva nu att jag måste kämpa och se det possitiva i saker. Men att ändra ett så gammalt beslut är verkligen svårt. Jag vaknar nästan varje natt med ångest. Jag tänker alldeles för mycket på livet. Och mitt inre säger bara att döden är inget att frukta. Dessa ord slår nog hårt mot mina vänner. Men jag kan inte hålla undan och gömma sanningen längre. Jag vet hur det hela kommer att sluta, jag står redan med facit i hand.
Redan igår kom jag att tänke på vad min mening med livet är, vad har jag i denna värld att uppfylla mer än att finnas kvar för att andra inte orkar med att jag skulle försvinna. Jag måste verkligen tänka jag, jag, jag, jag. Och jag kom på det att min uppgift är nog att hjälpa andra som har liknande upplevelser som mig. Jag vet att mitt liv är väldigt unikt, det är inte en slump att jag är här jag är idag. Det ena har ju bidragit till det andra. På utsidan är jag en stark person som ordagrant kan slåss för det jag tror på. Men om man går bakom detta skal så är jag väldigt skör. Men dit når nästan ingen. Personerna som når dit in har kämpat i många många år. Så ni får leva med den där bruden som slår hårt :P
Skriva har ju varit min starka sida, många gånger har jag skrivit omkull andra personer och blivit uppmuntrad till att jag skriver väldigt tänkvärt. Det ska jag vara stolt för. Därför har jag hittat min mening med livet och det är att jag ska försöka få ner mitt liv i skrift. Något som kommer vara kämpigt, jobbigt men också en lättnad för mig. Kanske min text kan få någon annan att känna sig stark och våga kämpa vidare. Min dröm är att hjälpa andra genom min text att våga se framåt, även fast jag kanske inte gör det.
Hos vissa personer vet jag att det finns rädsla. Men man kan faktiskt inte få saker ogjort. Att radera en person från sitt liv gör inte att personen slutar att existera, dom finns där och dom är lika mänskliga som du. I detta fallet även av samma kött och blod. Jag har mycket som vill komma ur mig. Kanske jag får ner allt i skrift och kanske en lycklig dag få ge ut allt i bokform, eller så skriver jag ett par rader, slår igen skrivboken och tar med mig allt ner i graven. Vem vet? Är det ödet som bestämmer hur våra liv ska se ut, eller är det redan förutsett...
-64-
Mamma gråt inte längre, det som hänt kan vi ta lärdom av...
Det finns dagar som vart, som jag minns så bra
Det finns dagar som vi haft som kommer tillbaks
Det finns dagar det var svart, du vet det själv
O det finns dagar då jag sakt att jag älskar dig
Har varit upp och ner, har vart ett pusselspel
Vissa bitar försvann som vi inte kunde ses
Du ger mig hopp, du ger mig styrka
Du såg mig, drog upp mig tillbaks till ytan
Kan inte tacka dig nog, det du gjort var fint
Kan inte tacka dig mer än att jag ger mitt liv
Kan inte fatta det som hänt, men vi växer av det
Mamma sluta aldrig lyssna, här är dina rader
Mamma gråt inte längre, det som hänt kan vi ta lärdom av...
Det finns dagar som jag tänkt det ordnar sig
Det finns dagar som jag känt, jag ångrar mig
Det fanns dagar när jag trodde att allt var slut
Det finns kvar i mina tankar när jag blundar nu
Kan inte tacka dig nog, du tände gnistan här
Kan inte tacka dig nog, jag var en vilsen själ
Du kanske tror att du gjorde det som varje mammor gör
Men tro mig du är bättre än dom
Kan inte minnas att jag sa hur det faktiskt var
Jag kan bekänna mig för dig, ändå känns det bra
Du bara lyssnar, förstår, o du finns där, o vill väl
Mamma låt mig följa med, jag kommer välja din väg
Mamma gråt inte längre, det som hänt kan vi ta lärdom av...
Det finns tider vi haft som man glömmer bort
Det var gråt och skratt, men sånt man glömmer bort
Det finns minnen här som aldrig suddas ut
Det finns bilder här som aldrig kommer dö ut
Kan inte föreställa mig det du gått igenom
Bara ser på dina tårar som rullar neråt
Även om jag verkar kall vill jag veta mera
Även om jag inte finns där så är jag med dig
Du har en själ av guld o du vet att jag finns här för dig även om du inte ser
Du är själet till att jag kunnat ta mig fram
Du är värd en värld för mig så bara ta min hand
Mamma gråt inte längre, det som hänt kan vi ta lärdom av...
Älskar dig mamma <3
Det finns dagar som vart, som jag minns så bra
Det finns dagar som vi haft som kommer tillbaks
Det finns dagar det var svart, du vet det själv
O det finns dagar då jag sakt att jag älskar dig
Har varit upp och ner, har vart ett pusselspel
Vissa bitar försvann som vi inte kunde ses
Du ger mig hopp, du ger mig styrka
Du såg mig, drog upp mig tillbaks till ytan
Kan inte tacka dig nog, det du gjort var fint
Kan inte tacka dig mer än att jag ger mitt liv
Kan inte fatta det som hänt, men vi växer av det
Mamma sluta aldrig lyssna, här är dina rader
Mamma gråt inte längre, det som hänt kan vi ta lärdom av...
Det finns dagar som jag tänkt det ordnar sig
Det finns dagar som jag känt, jag ångrar mig
Det fanns dagar när jag trodde att allt var slut
Det finns kvar i mina tankar när jag blundar nu
Kan inte tacka dig nog, du tände gnistan här
Kan inte tacka dig nog, jag var en vilsen själ
Du kanske tror att du gjorde det som varje mammor gör
Men tro mig du är bättre än dom
Kan inte minnas att jag sa hur det faktiskt var
Jag kan bekänna mig för dig, ändå känns det bra
Du bara lyssnar, förstår, o du finns där, o vill väl
Mamma låt mig följa med, jag kommer välja din väg
Mamma gråt inte längre, det som hänt kan vi ta lärdom av...
Det finns tider vi haft som man glömmer bort
Det var gråt och skratt, men sånt man glömmer bort
Det finns minnen här som aldrig suddas ut
Det finns bilder här som aldrig kommer dö ut
Kan inte föreställa mig det du gått igenom
Bara ser på dina tårar som rullar neråt
Även om jag verkar kall vill jag veta mera
Även om jag inte finns där så är jag med dig
Du har en själ av guld o du vet att jag finns här för dig även om du inte ser
Du är själet till att jag kunnat ta mig fram
Du är värd en värld för mig så bara ta min hand
Mamma gråt inte längre, det som hänt kan vi ta lärdom av...
Älskar dig mamma <3
-63-
MAMMA BLI FRISK !!!
saknar dig så <3
saknar dig så <3
-62-
Jag kommer verkligen inte till ro... Min kropp är typ ett nervvrak och jag vet inte vad jag ska göra för att få mig att lugna mig. Inte ens medicinerna fungerar. Jag blir så frustrerad och tänker på en massa. Det är inte en gnutta roligt.
Idag har jag varit i en långdragen diskution över nätet med en äldre dam ang djurplågeri av det slag när man svälter ett djur. Och jag blev så otroligt störd på denna som är 38 år gammal och det var som att sitta och skriva med en 12 åring. Inte riktigt klok på något sätt liksom. Hon var en såndär som skulle hitta alla fel och brister på mig istället för att diskutera ämnet. Hon gick på så asså vissa saker hon skrev var riktigt person kränkande. Jag blir så förbannad på så omogna människor som inte kan ta en disskution på ett vuxet sätt. Jag erkänner att jag inte alltid har rätt, men jag vet när ett djurfar illa. Det lustiga är att jag har sett detta djur irl något hon inte har gjort. Ändå kunde hon skriva det att djuret såg lite tunt ut men absolut inget djurplågeri. Då gick det upp för mig att denna 38 åriga förlåt ordet men tanten är kompis med den som svalt djuret som är 15 år. Ärligt så kommer jag aldrig verkligen ALDRIG förstå mig på någon som plågar ett djur och heller kommer jag aldrig förstå dom som försvarar sådana handlingar. Sjuka, sjuka sjuka människor.
Denna omtalade tant kunde inte fortsätta samtalet när jag berättade och bad om ursäkt att jag hade lätt att missförstå hennes på hopp. Trodde liksom inte att hon var seriös så skriver tanten att hon inte kan fortsätta diskutera för jag har ju AS, så jag fick ha ett bra liv... Jag tror min haka hängde ner till knävecken på mig. Denna tant är också webb ansvarig för en hästsida där många ungdomar hänger. Jag kan fortfarande inte tro på det hon skrev och har fått kolla det flera gånger.
Jag säger bara herregud...
Idag har jag varit i en långdragen diskution över nätet med en äldre dam ang djurplågeri av det slag när man svälter ett djur. Och jag blev så otroligt störd på denna som är 38 år gammal och det var som att sitta och skriva med en 12 åring. Inte riktigt klok på något sätt liksom. Hon var en såndär som skulle hitta alla fel och brister på mig istället för att diskutera ämnet. Hon gick på så asså vissa saker hon skrev var riktigt person kränkande. Jag blir så förbannad på så omogna människor som inte kan ta en disskution på ett vuxet sätt. Jag erkänner att jag inte alltid har rätt, men jag vet när ett djurfar illa. Det lustiga är att jag har sett detta djur irl något hon inte har gjort. Ändå kunde hon skriva det att djuret såg lite tunt ut men absolut inget djurplågeri. Då gick det upp för mig att denna 38 åriga förlåt ordet men tanten är kompis med den som svalt djuret som är 15 år. Ärligt så kommer jag aldrig verkligen ALDRIG förstå mig på någon som plågar ett djur och heller kommer jag aldrig förstå dom som försvarar sådana handlingar. Sjuka, sjuka sjuka människor.
Denna omtalade tant kunde inte fortsätta samtalet när jag berättade och bad om ursäkt att jag hade lätt att missförstå hennes på hopp. Trodde liksom inte att hon var seriös så skriver tanten att hon inte kan fortsätta diskutera för jag har ju AS, så jag fick ha ett bra liv... Jag tror min haka hängde ner till knävecken på mig. Denna tant är också webb ansvarig för en hästsida där många ungdomar hänger. Jag kan fortfarande inte tro på det hon skrev och har fått kolla det flera gånger.
Jag säger bara herregud...
-61-
Idag var det kanelbullens dag och inte en enda kanelbulle blev det :/ kanske bra det, det lägger sig väl som bomul kring magen. Jag är så rolig när det gäller mat jag, som idag jag åt en jätte stadig frukost och stod mig hela dagen. Nu kom jag på att jag har ju inte ätit någon mat idag, *slarv slarv* och nu är jag så trött att jag ska gå och sova så nån mer ätning blir det inte. Är det naturligt att en människa kan stå sig på ett mål mat om dagen, jag blir inte ens en gnutta hungrig. Även fast jag är hur aktiv på dagen som helst. Min kropp är ett mysterium...
Jag har kommit på vad lyx är, det är att äga ett badkar. Jag lider verkligen med dom som inte har ett badkar i sina ägor. Jag verkligen älskar att bada. Men kan göra så många variationer med det. Skumbad, doftbad, chokladbad, bladbad ja allt finns. Höjden av ren lyx är nog chokladbad som jag fick förra julen av mor. Det är hur ljuvligt som helst och huden blir riktigt mysig efter det. Det är något alla någon gång i sitt liv måste prova.
För min del blev det rikligt skumbad idag. Det ska vara så mycket skum att det trillar över kanten och sen ska det vara kokhet vatten. Efter en lång och kall ritt så är det nog det besta som finns att krypa ner i det och få upp värmen i kroppen igen. Så vill du leva i lyx så är det ett badkar du ska äga <3
Jag har kommit på vad lyx är, det är att äga ett badkar. Jag lider verkligen med dom som inte har ett badkar i sina ägor. Jag verkligen älskar att bada. Men kan göra så många variationer med det. Skumbad, doftbad, chokladbad, bladbad ja allt finns. Höjden av ren lyx är nog chokladbad som jag fick förra julen av mor. Det är hur ljuvligt som helst och huden blir riktigt mysig efter det. Det är något alla någon gång i sitt liv måste prova.
För min del blev det rikligt skumbad idag. Det ska vara så mycket skum att det trillar över kanten och sen ska det vara kokhet vatten. Efter en lång och kall ritt så är det nog det besta som finns att krypa ner i det och få upp värmen i kroppen igen. Så vill du leva i lyx så är det ett badkar du ska äga <3
-60-
Vad kul att jag har så många läsare och att folk verkligen väntar på mina inlägg, det glädjer mig ända in i själen. Så det inte blir några missförstånd så vill jag bara säga det att jag bloggar för min egen skull, och så dom i mitt närmsta förstår hur jag ser och upplever saker i livet. Jag har ju sedan tidigare inlägg berättat om mitt kära liv i min egna lilla bubbla, detta har ju tyvärr folk tagit som jag trivs i det hela, något som är helt fel. Jag ska förklara för er att just nu lever jag i ett stillestånd. Det är som livet har tagit ett djupt andetag. Och det kommer att få förbli så här iallafall hela året ut. Jag blir arg bara av tanken på hur folk kan göra såhär emot andra. Dom själva kan fira jul och nyår i frid, medans en annan är så jävla rädd. Det är inte på skoj jag kallar livet patetiskt. Jag avskyr det, jag hatar det och ja jag är väldigt negativ just nu... Men jag måste få ur mig detta...
En annan sak jag samtidigt vill ta upp när jag ändå är i detta negativa och det är att man ger en person nyckeln till sitt liv, gör detta, titta på detta. Här har du mina tankar och funderingar kring livet och personen tappar bort eller skiter fullständigt i denna nyckel. Och skyller sedan på att jag vet inte hur man når fram, det är ett hopplöst fall... Jag känner mig så JÄVLA sviken!
Gah... nu känns det bättre, från och med nu ska jag försöka blogga in lite glädjefyllda inlägg. Men jag var verkligen tvungen att lätta mitt hjärta lite här så det mörka skingrar sig lite.
En sista sak som jag en längre tid har funderat på är ju dessa gratis länkare på min sida. Nu när min blogg växer så vill jag ju faktiskt länka dom som länkar min blogg. Det får låta töntigt eller vad som helst, men detta är ju faktiskt min blogg, åh det är så härligt att säga detta, det är ju faktiskt jag som bestämmer :)
Så nog om det, en ränsning kommer göras om exakt en vecka, så vet du med dig att du är en gratis länkare på min sida och vill finnas kvar, då får du faktiskt inom en vecka lägga in mig som länk från din blogg.
Enkelt enkelt...
Nu blir det sängen här och får väl drömma om min dragspels spelande prins xD (intärn skämt) men jag vet vem som skrattar när hon läser just detta nu xD
Nattinatt
En annan sak jag samtidigt vill ta upp när jag ändå är i detta negativa och det är att man ger en person nyckeln till sitt liv, gör detta, titta på detta. Här har du mina tankar och funderingar kring livet och personen tappar bort eller skiter fullständigt i denna nyckel. Och skyller sedan på att jag vet inte hur man når fram, det är ett hopplöst fall... Jag känner mig så JÄVLA sviken!
Gah... nu känns det bättre, från och med nu ska jag försöka blogga in lite glädjefyllda inlägg. Men jag var verkligen tvungen att lätta mitt hjärta lite här så det mörka skingrar sig lite.
En sista sak som jag en längre tid har funderat på är ju dessa gratis länkare på min sida. Nu när min blogg växer så vill jag ju faktiskt länka dom som länkar min blogg. Det får låta töntigt eller vad som helst, men detta är ju faktiskt min blogg, åh det är så härligt att säga detta, det är ju faktiskt jag som bestämmer :)
Så nog om det, en ränsning kommer göras om exakt en vecka, så vet du med dig att du är en gratis länkare på min sida och vill finnas kvar, då får du faktiskt inom en vecka lägga in mig som länk från din blogg.
Enkelt enkelt...
Nu blir det sängen här och får väl drömma om min dragspels spelande prins xD (intärn skämt) men jag vet vem som skrattar när hon läser just detta nu xD
Nattinatt
-59-
Fy skäms på mig, eller hur. Nu har jag verkligen varit off från bloggandet en lång tid. Detta beror inte på något annat än att jag har inte haft en gnutta lust att blogga. Igentligen ska jag väl vara glad och lycklig, leva livet och allt, men så är det verkligen inte. Jag är orolig och rastlös samtidigt som jag känner mig frustrerad och ledsen och arg på samma gång i en salig blandning. Allt med livet är så osäkert, saker som betyder så mycket i mitt tillfrisknande plockas bort. Saker som gör mig lycklig och glad. Det känns verkligen som jag fått tagit ett steg tillbaks i mitt liv. Kanske två, tre steg till och med. Det kan inget annat än att göra en människa engslig, rastlös och frustrerad. Jag vill att nån bara kunde säga att så här blir det, så man fick tänka sig in i saken, nu är det bara en gissningslek och jag målar fan på väggen. Snälla ge mig kraft att orka och stå ut. Ska leva hela julen i detta.
Jag har bara lust att skrika, högt och gällt, kanske slå på nån dörr eller ett bort också.
Nog om det tråkiga, till fler tråkigheter Siri födde sina ungar, dö födda allihopa... Men min lilla familj har fått tillökning idag ändå. Dancing heter hon och ska bo här. Ior är överförtjust och har bott hela förmiddagen framför hennes bur. Baloo är måtligt road, han har blivit en soffpotatis, det är knappt jag får plats att se på tven när han sträcker ut sig. Fast jag kollar inte så mycket på tven längre, jag kommer inte till ro. Fattar inte, hänger inte med, orkar inte liksom. Jag vill hela tiden göra nått, få tankarna att skingra eller iallafall koncentrerar sig på något annat.
Nej nu ska jag plocka upp kassarna som jag inte gjort än, *slarv slarv*
Sen blir det sängen, långdag på jobbet imorgon s¨det är hög tid att sova för mig nu :)
Jag har bara lust att skrika, högt och gällt, kanske slå på nån dörr eller ett bort också.
Nog om det tråkiga, till fler tråkigheter Siri födde sina ungar, dö födda allihopa... Men min lilla familj har fått tillökning idag ändå. Dancing heter hon och ska bo här. Ior är överförtjust och har bott hela förmiddagen framför hennes bur. Baloo är måtligt road, han har blivit en soffpotatis, det är knappt jag får plats att se på tven när han sträcker ut sig. Fast jag kollar inte så mycket på tven längre, jag kommer inte till ro. Fattar inte, hänger inte med, orkar inte liksom. Jag vill hela tiden göra nått, få tankarna att skingra eller iallafall koncentrerar sig på något annat.
Nej nu ska jag plocka upp kassarna som jag inte gjort än, *slarv slarv*
Sen blir det sängen, långdag på jobbet imorgon s¨det är hög tid att sova för mig nu :)
-58-
Jag har inte kunnat uppdaterat på ett tag, jag ber så mycket om ursäkt. Men det har hänt så himla mycket att datorn har fått stå åt sidan. Men nu, mitt i natten har jag tagit mig tid. Jag är igentligen helt utsliten. Min familj har ju utökats med en medlem. Jodå jag har blivit vovve ägare igen, fast just nu enbart på prov i två veckor. En mellan vovve något ouppfostrad, får mig att tänka mycket på Kaysa. Men ska väl fixa detta. Med lite övertalning av mina söner. Baloo är väl inte helt så förtjust i ideen men Ior tycker det kvittar. bara han får ha sängen själv. Jag går i väntans tider just nu också. Om en vecka eller en och en halv så kanske det dimper ner en utökning av Siri, denna gången måste hon väl fixa detta. Man måste ju prova, annars får man ju inte veta. Jag har börjat rida igen, har fortfarande känningar av svanskotan men tar jag det lugnt så går det bra. Med jobbet puttrar det på, långdag imorgon då jag jobbar kväll också. så nu blir det sängen för mig och jag ska sova av bara den...
Zzzz
Zzzz
-57-
Nu fyller min mamma år =D Massa grattis till henne
Själv vet jag inte riktigt varför jag sitter här, jag blir så arg på mig själv när jag gör såhär, men jag kan inte hjälpa det. Så fort jag mår dåligt så blir jag bara sittandes. Tänker en massa, blir bara ledsnare och ledsnare. Fan jag ska ju vara lycklig. Men den sista tiden har så mycket gammalt dragits upp. Nya kontakter har bundits även ny gamla. Jag är rädd, alla minnena. Allt... Jag vill skrika, jag vill bara bort... Rädslan är värst, jag hatar den. Jag är rädd för allt. Ensamheten, svikelse, tomhet att förlora dom jag älskar. Men en positiv sak är att jag inte längre är lika rädd för mig själv. Nu är det mest bara tankar, inga handlingar. Men jag kan lova att det fortfarande är skört. Vad skulle hända om jag och mamma tex blev ovänner, vad skulle jag göra då. Impulserna... Hur starka är dom nu. Skulle vilja veta men det ska väl inte behövas. Ibland känner jag mig så självisk, jag liksom har bygt upp den där front personen, den hårda flickan som får respekt, kan sätta andra personer på plats. Visar vad som är rätt och fel. Sedan är det den där personen som är sprallig, kommer med snabba inlägg, får folk att skratta. Sen är det den där flickan som sitter uppe på nätterna, gömmer sig i mörkret ensam med sina tankar. Hon är ganska jobbig för mig för hon ältar väldigt mycket gammalt som hänt, hon har ett otroligt minne och kan minnas exakt vad personer sakt, gjort och på vilket sätt de bettet sig.
Det finns många som berättar fullt ut om sina liv, jag kan nog inte göra det. Det liksom låser sig, fast jag vill bara skriva ner allt. Min blogg, mitt liv här bestämmer jag. men ändå får jag inte fram något. Jag skulle vilja ha en bästa vän, en vän man kunde lita på i alla lägen. Någon som jag kunde berätta allt för som fanns där och förstod. Men jag har ingen sådan vän. Jag är väl för ful, för konstig, för knäpp, för idiotisk för att ha en äkta vän. Jag är en jävla nucka, en bonne tös som ingen lägger märket till. Men vad gör det igentligen, mitt liv är berikat med djur. Jag älskar djur, mitt liv består av djur. Utan dom hade jag redan haft en gravsten och en vit duva.
Vart skulle jag begravas, jag vill brännas. Sen vill jag ha en vit duva med utspärrade vingar, jag har sett att sån finns. En gravsten, behöver man det, nej. Men om jag skulle vara tvungen har jag sett en gravsten som var rosa, jag skulle vilja ha en sån. Så folk skulle stanna till vid min grav och titta. Längst ner på gravstenen skulle jag vilja ha texten wicca...
Själv vet jag inte riktigt varför jag sitter här, jag blir så arg på mig själv när jag gör såhär, men jag kan inte hjälpa det. Så fort jag mår dåligt så blir jag bara sittandes. Tänker en massa, blir bara ledsnare och ledsnare. Fan jag ska ju vara lycklig. Men den sista tiden har så mycket gammalt dragits upp. Nya kontakter har bundits även ny gamla. Jag är rädd, alla minnena. Allt... Jag vill skrika, jag vill bara bort... Rädslan är värst, jag hatar den. Jag är rädd för allt. Ensamheten, svikelse, tomhet att förlora dom jag älskar. Men en positiv sak är att jag inte längre är lika rädd för mig själv. Nu är det mest bara tankar, inga handlingar. Men jag kan lova att det fortfarande är skört. Vad skulle hända om jag och mamma tex blev ovänner, vad skulle jag göra då. Impulserna... Hur starka är dom nu. Skulle vilja veta men det ska väl inte behövas. Ibland känner jag mig så självisk, jag liksom har bygt upp den där front personen, den hårda flickan som får respekt, kan sätta andra personer på plats. Visar vad som är rätt och fel. Sedan är det den där personen som är sprallig, kommer med snabba inlägg, får folk att skratta. Sen är det den där flickan som sitter uppe på nätterna, gömmer sig i mörkret ensam med sina tankar. Hon är ganska jobbig för mig för hon ältar väldigt mycket gammalt som hänt, hon har ett otroligt minne och kan minnas exakt vad personer sakt, gjort och på vilket sätt de bettet sig.
Det finns många som berättar fullt ut om sina liv, jag kan nog inte göra det. Det liksom låser sig, fast jag vill bara skriva ner allt. Min blogg, mitt liv här bestämmer jag. men ändå får jag inte fram något. Jag skulle vilja ha en bästa vän, en vän man kunde lita på i alla lägen. Någon som jag kunde berätta allt för som fanns där och förstod. Men jag har ingen sådan vän. Jag är väl för ful, för konstig, för knäpp, för idiotisk för att ha en äkta vän. Jag är en jävla nucka, en bonne tös som ingen lägger märket till. Men vad gör det igentligen, mitt liv är berikat med djur. Jag älskar djur, mitt liv består av djur. Utan dom hade jag redan haft en gravsten och en vit duva.
Vart skulle jag begravas, jag vill brännas. Sen vill jag ha en vit duva med utspärrade vingar, jag har sett att sån finns. En gravsten, behöver man det, nej. Men om jag skulle vara tvungen har jag sett en gravsten som var rosa, jag skulle vilja ha en sån. Så folk skulle stanna till vid min grav och titta. Längst ner på gravstenen skulle jag vilja ha texten wicca...
-56-
Idag har jag verkligen hållt i gång maximalt. Vaknade relativt tidigt idag men slöade lite då jag jobba kväll. Jag passade på att städa lite i hemmet, diskade torkade och all det där tråkiga, sen vid två åkte jag iväg till jobbet, gjorde alla rutin uppgifter, Caramella fick bli med och höll mig sällskap. Vid fyra åkte jag hem till mor och åt mat, mumsigt och vid halv 6 åkte jag tillbaks till jobbet och hade lektion. Det gick så bra att jag verkligen blev stolt över mig själv som instruktör. Balansövningar och det är minsan inte lätt för den ovane. Sedan blev det en stund kvar och vi mysta massor med hästarna, sedan åkte jag hem och fortsatte att städa, städade Caramellas bur, städade och tog bort storburen och passade på att möblera om lite. Det blev mys, fast jag är inte riktigt klar än.
Jag har lastat över marsvins säljeriet på Lovisa också som faktiskt frivilligt erbjöd sig att ta på sig det. Det tackar jag hemskt mycket för. I allt städande så fick Siri åka in till Dexter också då jag städade hennes bur, denna gången måste det ju gå bra. Jag hoppas verkligen...
Nej nu ska jag hoppa i dushen, har verkligen ett full speckat schema i morgon, först skolan sen jobbet och sen jobbar jag kväll i lokalen också. Så det får bli sängen direkt efter duschen nu.
Ha det gott alla där ute
Jag har lastat över marsvins säljeriet på Lovisa också som faktiskt frivilligt erbjöd sig att ta på sig det. Det tackar jag hemskt mycket för. I allt städande så fick Siri åka in till Dexter också då jag städade hennes bur, denna gången måste det ju gå bra. Jag hoppas verkligen...
Nej nu ska jag hoppa i dushen, har verkligen ett full speckat schema i morgon, först skolan sen jobbet och sen jobbar jag kväll i lokalen också. Så det får bli sängen direkt efter duschen nu.
Ha det gott alla där ute
-55-
Nu är jag äntligen hemma. Blev en ganska lång dag idag. Lider just nu av smått huvudvärk samt så skriker svanskotan efter att jag ska lägga mig i sängen raklång.
Varför syslar man med dessa hästar igentligen. När man damper i baken så funderar man just på detta. Men jag är lycklig över att få sysla med mitt största intresse och dessutom få betalt för det. Det som hände idag får jag skylla mig själv för. Man ska ju ialla lägen vara med och förutse faran, speciellt när man rider unghäst. Men så var ju inte fallet. Tänk att när jag tog in hetgröten från hagen kände jag på mig att nått skulle gå snett. Jag satt till och med och tänkte på det när jag skrittade iväg. Red över åkrarna mot vargstigen och när jag nästan var frame vid åker stigen så var det något som antingen hoppade eller flaxade i busken vi passerade. Det ena ledde till det andra. Hetgröten med sin inbygda flyktinstinkt for åt sidan, jag klamrade mig fast likt en hand på en hal ål. Det var bara faktum, jag tänkte att detta inte gick som jag tänkt mig och *pang* satte jag mig rakt på svanskotan. Men jag tror att jag flög upp lika fort som jag landat för i nästa ögonblick stod jag där brevid hetgröten och märkte att jag hade nog världens tur att hon är utrustad med säkerhetsstigbyglar. Jag tog mig till närmsta stubbe och hoppade upp igen. AJ min svanskota gjorde reällt ont. Jag hade tänkt att ta en lite längre runda, men det blev det ändring på. Saken gjorde det inte bättre av att hetgröten var på sitt S:e och ville hällre galoppera än att skritta, så det fick bli en tur runt sandgropen. När jag kom tillbaks till stallet viste jag knappt vart jag skulle ta vägen, men när jag satt av blev det lite bättre. Jag kunde mig inte må till att rida dunderklumpen också så fick bli longering för hans del. Så nu sitter jag här, helt slut i kroppen. Ska plocka rätt lite sen blir det sängen, jag lääängtar.
Ha det bra =)
Varför syslar man med dessa hästar igentligen. När man damper i baken så funderar man just på detta. Men jag är lycklig över att få sysla med mitt största intresse och dessutom få betalt för det. Det som hände idag får jag skylla mig själv för. Man ska ju ialla lägen vara med och förutse faran, speciellt när man rider unghäst. Men så var ju inte fallet. Tänk att när jag tog in hetgröten från hagen kände jag på mig att nått skulle gå snett. Jag satt till och med och tänkte på det när jag skrittade iväg. Red över åkrarna mot vargstigen och när jag nästan var frame vid åker stigen så var det något som antingen hoppade eller flaxade i busken vi passerade. Det ena ledde till det andra. Hetgröten med sin inbygda flyktinstinkt for åt sidan, jag klamrade mig fast likt en hand på en hal ål. Det var bara faktum, jag tänkte att detta inte gick som jag tänkt mig och *pang* satte jag mig rakt på svanskotan. Men jag tror att jag flög upp lika fort som jag landat för i nästa ögonblick stod jag där brevid hetgröten och märkte att jag hade nog världens tur att hon är utrustad med säkerhetsstigbyglar. Jag tog mig till närmsta stubbe och hoppade upp igen. AJ min svanskota gjorde reällt ont. Jag hade tänkt att ta en lite längre runda, men det blev det ändring på. Saken gjorde det inte bättre av att hetgröten var på sitt S:e och ville hällre galoppera än att skritta, så det fick bli en tur runt sandgropen. När jag kom tillbaks till stallet viste jag knappt vart jag skulle ta vägen, men när jag satt av blev det lite bättre. Jag kunde mig inte må till att rida dunderklumpen också så fick bli longering för hans del. Så nu sitter jag här, helt slut i kroppen. Ska plocka rätt lite sen blir det sängen, jag lääängtar.
Ha det bra =)
-54-
Till min syster <3
Vi är som olja och vatten
Salt och socker, sol och måne, som hunden och katten
Du är min mortpartner, nog smart att alltid ifråga sätta, det som för mig är solklart
jag är höger, du är vänster, ibland kan vi krascha, men det slutar alltid med att vi sitter och skrattar
Jag älskar dig syster, du är helt underbar, jag vill tacka dig för våra minnen jag fått i våra dar
I mina ögon är du helt perfekt, faller du, faller jag, som i en domino effekt
Vi är som olja och vatten
Salt och socker, sol och måne, som hunden och katten
Du är min mortpartner, nog smart att alltid ifråga sätta, det som för mig är solklart
jag är höger, du är vänster, ibland kan vi krascha, men det slutar alltid med att vi sitter och skrattar
Jag älskar dig syster, du är helt underbar, jag vill tacka dig för våra minnen jag fått i våra dar
I mina ögon är du helt perfekt, faller du, faller jag, som i en domino effekt
